Spiltan Högräntefond - tre frågor till fondens förvaltare Lars Lönnquist

Lars, efter en bra start har det sedan slutat av september varit tufft för företagsobligationsfonder, vad är det som händer?
Lars: Efter en bra start för fonden vände utvecklingen i slutet på september. Helt klart är jag inte nöjd med fondens utveckling senaste tiden och jag beklagar verkligen de senaste veckornas svaga avkastning. Det är ett antal faktorer som samvarierat och tillsammans bidragit till fallande kurser på fondens innehav. Det hela började i och med sanktionerna mot Ryssland i slutat på september, vilket drabbade fondens norska bolag som Seadrill, North Atlantic Drilling samt Polarcus som samtliga har betydande kontrakt med det Ryska oljebolaget Rosneft för arbeten uppe i Barents Hav. Över en natt blev stora förväntade kassaflöden osäkra. Strax därefter sjönk aktiekurser värden över som ett resultat av oro för svagare tillväxt, geopolitisk osäkerhet i Ukraina och Irak samt rädsla för spridning av Ebola och dess effekt på global tillväxt. Detta fick riskpremier att stiga kraftigt på företagsobligationer och dessa har inte kommit tillbaks till tidigare nivåer vilket kan kontrasteras mot aktiemarknaden som tolkat det som att kriserna är över.

När kommer det vända?
Lars: När det kommer vända vet tyvärr ingen, utan jag kan bara baserat på min erfarenhet sedan snart 30 år i räntemarknaden försöka göra en så bra bedömning som möjligt. Det jag ser är att det ännu inte är något vidare fart i världsekonomin och därför kommer centralbankerna att bibehålla nollräntepolitiken för lång tid framöver och i olika omfattning komplettera denna stimulans med att trycka sedlar och via stödpaket köpa tillgångar för att få igång tillväxten. I USA har man hållit på med detta i dryga sex år och ännu inte fått igång konsumtionen eller nått en rimlig nivå på inflationen. Frågan är om inte penningpolitiken nu har gjort sitt och att finanspolitiken måste bli mer expansiv trots risken för stigande statsskulder. Ett första steg i den riktningen togs nyligen vid G20 mötet i Australien där världens ledare beslutade om att ”på frivillig basis” påbörja tillväxtbefrämjande åtgärder om 2000 mdr USD eller motsvarande 2,1% av global BNP. Detta ska ske via satsningar på infrastruktur och åtgärder som leder till att ökad global handel. En starkare konjunktur leder till bättre intjäning för företagen och därmed lägre kreditspreadar (dvs. att riskpremien går ner). Eftersom vi har en hög andel FRN-lån (Floating Rate Notes) i portföljen så påverkas fonden inte negativt av stigande kort eller långräntor som oftast följer av en starkare konjunktur.

Hur ser du på fonden kommande 6-12 månaderna?
Lars: När jag letar bolag så vill jag investera i bolag med stark ägare, en tydlig och etablerad affärsmodell som över tid kan generera starka kassaflöden samt en stark balansräkning. Fondens strategi med kort ränterisk leder till en god avkastning både när räntorna sjunker, men även vid stigande räntor i samband med en förbättrad konjunkturutveckling. Högräntefondens portfölj genererar en god avkastning och den löpande avkastningen i fonden uppgår i skrivande stund till ca 5 % efter avgifter. Den genomsnittliga räntebindningen i portföljen är ca 8 månader och löptiden uppgår till ca 4,2 år som en konsekvens av en hög andel FRN-lån (Floating Rate Notes). Kortsiktigt kan det nog fortsatt vara skakigt på räntemarknaden, men givet rådande nollräntepolitik så ser jag att det fortsatt kommer vara jakt på avkastning och där är marknaden för företagsobligationer ett bra alternativ.

Fler frågor eller funderingar? Hör av dig till mig!
Jag hoppas att dessa svar bidrar till att öka förståelsen för nuvarande situation samt hur vi tänker kring innehaven och förvaltningen. Vill även passa på att påminna om att det är viktigt att skilja på hur ”ränta” skapas på ett bankkonto och i en räntefond. På ett bankonto får man en daglig ränta, en ränta som är bestämd på förhand och som gäller framåt tills banken sänker eller höjer räntan. I en räntefond - till skillnad från bankkonton – är det en daglig avkastning man erhåller. Det är en viktig och grundläggande skillnad (Läs mer på https://www.spiltanfonder.se/hur-skapas-avkastning-i-en-rantefond)

Jag kan liksom alltid utlova att vi även fortsatt kommer göra vårt allra bästa för att även Spiltan Högräntefond ska bli framgångsrik och verkligen bli det bra mellanriskalternativ - som vi vill att det skall vara - och att fonden ska kunna motsvara alla sparares och våra egna förväntningar och även uppfylla fylla båda delarna av ”Säkrare än börsen – bättre än banken”. Liksom alltid är alla som har frågor eller funderingar alltid mycket välkomna att höra av sig direkt till mig på lars.lonnquist@spiltan.se eller slå en signal på 08-545 813 40.

Mer om Spiltan Högräntefond

”Säkrare än börsen – bättre än banken” Hur tänkte ni här?
Bakgrunden till Spiltan Högräntefond var att vi i vårt fondutbud ville kunna erbjuda alla sparare ett ”mellanriskalternativ”. Med mellanrisk menar vi en fond som riskmässigt ligger mellan en korträntefond/penninmarknadsfond (riskklass 1) och en renodlad aktiefond (riskklass 6). En företagsobligationsfond som vår Högräntefond är ”säkrare än börsen” då den har en lägre volatilitet (svänger mindre upp och ner än börsen) och givet att fonden har en högre risk än en korträntefond finns förutsättningarna att över tid att även vara ”bättre än banken”.

Riskklass
Spiltan Högräntefond har låg till medelhög risk enligt Finansinspektionen (riskklass 3 av 7, vilket kan jämföras med svenska aktiefonder som har riskklass 6).

• Hemsida
https://www.spiltanfonder.se/fonder/spiltan-hograntefond
• Hur skapas avkastning i en räntefond och vad är skillnaden mot ett banksparande?
https://www.spiltanfonder.se/hur-skapas-avkastning-i-en-rantefond
• Spiltan Högräntefond, kvartalsrapport 3, 2014
https://www.spiltanfonder.se/upl/files/108111.pdf